I det här inlägget tittar vi på ett bortglömt kommando som låter dig rita en graf långsamt.

Att rita en graf ”för hand” (troligen använder du ju ändå en räknare, eller hur) låter eleven få se hur grafen växer fram. Det här momentet försvinner ju med moderna digitala hjälpmedel. Eller gör det det?

Åtminstone delar av detta går att simulera. Att skapa en värdetabell går lätt att göra i Classicversionernas kalkylblad eller i Calulator Suiteversionens funktionstabeller. Det går också att använda Classicversionernas funktionsinspektör (se sid 6-7 i det länkade dokumentet).

För själva ritandet finns det till stora delar bortglömda kommandot RitaLångsamt( <funktion> ). Vad kommandot gör är att det kopplar en animerad glidare till funktionen som då ritas ut bit för bit. Du kan styra hastigheten hos glidaren och pausa den när du vill.

I Calculator Suite kan du för funktionen välja Speciella punkter i menyn. Då ritas skärningspunkterna med axlarna samt extrempunkterna ut. I Classicversionerna får du själv skriva in kommandona Extrempunkt(f), Rot(f) eller Rötter(f) samt Skärning(f, yAxeln) för att få fram samma punkter.

Genom att på det här sättet dels visa eleverna hur funktionsdefinitionen leder till värden i tabellen som blir till punkter i grafen som sammanbinds till en funktion behöver ofta upprepas för varje ny funktionstyp som eleverna stöter på. En första introduktion vid räta linjens ekvation följs sen upp med en liknande demonstration då exponentialfunktioner introduceras och sedan i Ma2 för kvadratiska funktioner och i Ma3 polynom av högre grad. Det gör att eleverna bibehåller kopplingen mellan de konkreta numeriska värdena och de mer abstrakta graferna. Det kanske till och med gör att eleverna lättare kommer ihåg de få gånger de faktiskt fått rita grafer för hand.