Kategoriarkiv: Svenska GeoGebrainstitutet

GeoGebra i framtida digitala nationella prov

Skolverket har nu börjat konkretisera planerna för de framtida digitala nationella proven i matematik. Det är nu klart att det kommer att finnas GeoGebra, eller ett snarlikt verktyg, tillgängligt för eleverna. Efter samtal med en som faktiskt sett provverktyget tolkar jag det som att det rör sig om en integrerad version av GeoGebra som i allt väsentligt har hela GeoGebras funktionalitet, ungefär som den version som Exam.net använder sig av.

Skolverket har därför vänt sig till Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, och givit dem i uppdrag att skapa en lärmodul (av samma slag som finns på lärportalen) för vardera högstadiet och gymnasiet med fokus på GeoGebra. Den modul som redan finns för digitala verktyg kommer att tas bort efter jul. NCM har i sin tur kontaktat Mats Brunström och Maria Fahlgren från Karlstads Universitet och Karlstads GeoGebrainstitut samt mig från Svenska GeoGebrainstitutet för att konstruera den här modulen. Tanken är att den skall vara klar för användning till vårterminen 2023.

Det är bra att Skolverket nu äntligen är tydliga med vad digitala hjälpmedel innebär och väljer det som blivit en internationell standard. GeoGebra används aktivt i så gott som alla världens länder och är översatt till över 50 språk. Möjligen kunde det förtydligandet kommit tidigare så läromedelsföretagen och lärarkåren kunde startat tidigare och därför kommit längre.

För det är ingen liten sak som ska sjösättas. Matematiklärare är den lärargrupp som använder digitala verktyg minst i sin undervisning (tabell 5.27 på sid 83 i Skolverkets rapport från 2015). Men för att Sveriges elever skall ha likvärdiga möjligheter så krävs det att ALLA lärare undervisar ALLA elever om (och med och i) GeoGebra i både högstadiet och gymnasiet inom något år.

Det finns flera aspekter kring detta att diskutera. De rent tekniska färdigheterna ska tränas in. Till detta finns det redan screencasts och dokument i mängder för den som bara tar sig tiden (vilket säkert kommer att resultera i en del facklig indignation och hårda prioriteringar). Sedan har vi den pedagogiska aspekten: Hur använder jag bäst GeoGebra i klassrummet för att lära eleverna matematiska begrepp och procedurer (genom att utnyttja de visuella, dynamiska och undersökande aspekterna av GeoGebra). Tidsaspekten: Hur hinner jag med detta (genom att låta det bli en så naturlig del av din undervisning att både du och dina elever växlar sömlöst mellan att jobba för hand och med verktyget).

GeoGebra är vad jag kallar för ett ”bottenlöst” program. Precis som Excel och Word så kan du använda det – på din egen nivå – i åratal och ändå inte ha lärt dig alla funktioner som finns. Men precis som Excel och Word så kan du ändå använda det ganska bra efter bara lite träning. Efter det kommer resten med tiden och vanan.

Tveka inte att berätta för mig vilken hjälp just du skulle vilja ha för att bättre komma igång med GeoGebra.

System av differentialekvationer i GeoGebra på en elevs dator

GeoGebra för lärare: Hjälpresurser

I det tredje inlägget i serien GeoGebra för lärare tittar vi lite på alla de (tämligen omfattande) hjälpresurser som finns att tillgå för att lära sig (mer om) GeoGebra. Låt gärna eleverna ta del av denna information också.

Resurser på svenska

Webbplatsen geogebra.se utgör ett naturligt nav för alla svenska hjälpresurser. Här kan du hitta i princip allt om GeoGebra som finns att hitta på svenska, och hittar du något bra som saknas så meddela mig så lägger jag upp en länk dit så fort jag hinner. Just nu kan du på webbplatsen hitta bland annat:

  • Svensk support finns att tillgå primärt i Facebookgruppen GeoGebrasupport på svenska. Glöm inte att du kan söka efter gamla poster i FB-gruppen också. Det finns till exempel ganska många poster redan med frågor kring hur du löser differentialekvationer av olika slag.

Resurser på Engelska

Det internationella navet för all GeoGebraverksamhet är webbplatsen geogebra.org. Där kan du bland annat

  • Ladda ned de olika apparna
  • Hitta material av olika slag genom att söka direkt på webbsidan.
  • Pointers till olika ingångar till hjälpresurserna, till exempel länkar till Facebook, Twitter, manualer och introduktionsguider finns här och här.
  • För de som vill skapa mer avancerade konstruktioner rekommenderas The GeoGebra Builders Handbook som är en samling med ”kluriga knep” för att göra effektiva konstruktioner.

Och förstås, hittar du inte hjälp någon annanstans kan du alltid höra av dig till mig, Jonas Hall.

Instruktionsvideos

Jag har nu äntligen kommit igång med att producera korta instruktionsvideos riktade kanske främst till elever som vill lära sig grunderna, men baserat på typiska problem som ska lösas. Filmerna kommer också eventuellt upp på Matteboken.se som Mattecentrum ligger bakom.

Filmerna är samlade i en spellista som heter GeoGebragrunder. Där finns just nu allt jag producerar men det finns också listor för hur du använder GeoGebra som räknare i fysiken eller hur du använder TI-räknare.

Givetvis kan du även hitta spellistorna i länklistan till vänster på den här sidan. Hör gärna av dig med konstruktiv kritik och förslag.

Digitala verktyg i undervisningen

Det är veckan efter de nationella proven och i Facebookgruppen Matematikundervisning är det fullt av inlägg om svårighetsgrad, innehåll och tolkningar.

En del inlägg handlar om vad som uppfattas vara ett ökat fokus på användandet av digitala verktyg och låt mig börja med att konstatera att det givetvis har skett en förändring av det centrala innehållet över tid. Olika ämnesområden har försvunnit och andra har lagts till. Under de sista 50 åren har verktyg kommit och gått. Vi använder (väl?) inte räknestickor längre och de första miniräknarna har utvecklats först till funktionsräknare, därefter till grafräknare. Verktygens medium har också förändrats, från analoga verktyg, till dedikerade elektroniska handhållna enheter till internetuppkopplade plattor och datorer med tillgång till kraftfulla matematikverktyg.

Samhället och tekniken förändras och undervisningen med dem. I språkundervisningen har fokus för länge sedan flyttats från korrekt grammatik till effektiv kommunikation, i de samhällsvetenskapliga ämnena ser vi en förskjutning från fakta till processer, perspektiv och källkritik och inom naturvetenskapen har teori och experiment kompletterats med simuleringar och videoanalyser.   

Det har alltid funnits diskussioner kring nya verktygs vara eller icke vara, se till exempel debatten om miniräknarnas vara eller inte vara i slutet av förra seklet. Nu upplever vi bitar av samma diskussion men med siktet inställt på de kraftiga verktyg som gjorts tillgängliga de senaste 10-15 åren, framförallt GeoGebra, Desmos, Octave och Python (det är lite intressant att ingen verkar klaga på Excel som varit tillgängligt mycket längre).

Argumenten mot dessa verktyg verkar i huvudsak falla in under ett fåtal rubriker:

  1. Det tar tid att lära ut dessa verktyg så eleverna (särskilt de svaga) får mindre tid att lära sig det de behöver kunna.
  2. Att lära ut hur verktyg fungerar är inte matematik. Dessutom är det kontraproduktivt, för på högskolan får de inte använda verktyg.
  3. Eleverna kan få godkända resultat på NP bara genom att klicka på knappar (och det är orättvist).

Alla dessa argument lider av ett synsätt som särskiljer kunskaper i matematik från kunskaper om hur man använder matematikverktyg. Jag vill på en gång påpeka att det är ett förståeligt synsätt för de som gått in i yrket med inställningen att de ska lära ut matematik och sedan sett fokuset på digitala verktyg gradvis öka, men – och det här är min huvudsakliga tes – det synsättet behöver upphöra.

Matematikkunskaper och kunskaper om hur du hanterar verktyg för att lösa problem i matematik går hand i hand och undervisningen måste också integrera dessa olika delar till en helhet. Här stöttar jag mig på det som kallas för TPACK-modellen från 2006: Technological, Pedagogical And Content Knowledge. I korthet går modellen ut på att alla dessa tre typer av kunskaper behöver integreras till en helhet för att få en effektiv undervisning.

Technological knowledge, alltså kunskaper om hur du hanterar de matematiska, verktygen behöver integreras både med den pedagogiska kunskapen och det centrala innehållet. Det innebär i praktiken att dels ska verktygen användas av eleverna för att göra det de kan göra: rita grafer, lösa ekvationer, beräkna sannolikheter etc. och dels ska de användas som en integrerad del av din undervisning för att visa på samband, visualisera begrepp och klargöra strukturer m.m.

Och här kommer till en viss kollegial kritik. För jag tror tyvärr att lärarkåren till stor del inte är van vid den här typen av integrering av tekniska kunskaper i undervisningen. Då miniräknarna gjorde sin entré i skolan, hur många var det då som aktivt utnyttjade det nya verktygets pedagogiska möjligheter till att visa decimalutvecklingar, talföljder, samband etc kontra att bara låta eleverna använda miniräknarna?  

Och när de grafräknande räknarna dök upp, hur många lärare skaffade faktiskt OH-plattor eller simulatorer för att demonstrera deras olika funktioner? Hur många gick längre än att visa hur eleverna skulle rita grafer och hitta skärningspunkter? Jag har tyvärr träffat väldigt många elever som vittnar om att de inte fått någon undervisning alls i hur de skulle använda sina räknare effektivt. De tilläts använda dem, men det var allt. Här skulle lärarkåren kunnat göra betydligt mer.

Det ett faktum att Skolverket sedan många år tryckt på användning och undervisning om digitala verktyg. Tyvärr har de inte namngivit dessa och en del lärare har då lutat sig tillbaka och tänkt att ”räknare duger”. Nu, efter vårens nationella prov vecka börjar en del vakna upp men jag har redan hört kollegor som konstaterat att provet för Ma1 inte krävde detta och att de därför inte ser vitsen med att använda annat än räknare där.

Låt mig därför påminna om följande skrivelse från Skolverkets hemsida under matematikämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digitala verktyg för att lösa problem samt fördjupa sitt matematikkunnande och utvidga de områden där matematikkunnandet kan användas.

Detta gäller alltså oavsett kurs. Om du inte ger dem denna möjlighet begår du alltså tekniskt sett tjänstefel. Anledningen till att det ser olika ut på olika årskurser på NP är att det är olika instanser som konstruerar dem. Umeå Universitet som konstruerar proven för de högre årskurserna har varit tydligare än Primgruppen som konstruerar proven för åk 1.

Nog med kritik. Hur åtgärdar vi problemet med att en del (många?) lärare inte undervisar med och om digitala verktyg? Den här stora gruppen behöver all stöttning den kan få. När det gäller GeoGebra finns en resursmapp med grundläggande instruktioner och länkar för vidare självstudier, en begynnande svensk videolista samt en FB-grupp för support. Du som känner att du är någorlunda bekväm med ett verktyg kan erbjuda support till dina kollegor.  Om du läser detta kan du sprida informationen till dina kollegor som inte ser den.

Skolverket har haft workshops kring programmering. Kanske skulle de också ha workshops kring GeoGebra?

Och till er som tycker det verkar vara övermäktigt: GeoGebra är tillsammans med Word och Excel vad jag kallar för ”bottenlösa” program. De går inte att lära sig till fullo på en vecka eller ens flera år. Du möts av en blank sida utan någon hjälp om hur du går vidare. Men det går att lära sig lite och komma igång. Du måste inte veta hur du radbryter text runt bilder eller gör massutskick för att kunna skriva en läslig text i Word och du behöver inte veta hur du gör Z-tester eller uttrycker kubiska grafer för att kunna lösa ett ekvationssystem i GeoGebra.

Det viktiga är att du börjar. Bara genom att förändras i takt med världen kan vi gå mot framtiden.

Vi ses väl i höst?

I höst går den 11:e Nordisk-Baltiska GeoGebrakonferensen igång i Helsingfors. Under en helg gör vi studiebesök, lyssnar på föredrag och umgås. Kom och träffa aktiva GeoGebraanvändare från Sverige och övriga regionen. Lyssna på Markus Hohenwarter som startade allt. Knyt kontakter.

Kom! Det blir kul!

Changelog

GeoGebra Classic 6.0 passerade just uppdatering nummer 700 och dess officiella versionsnummer är nu 6.0.703.0 vilket syns i menyn, under Hjälp och feedback.

För varje ny uppdatering uppdateras också den sida som kallas Reference: Changelog 6.0 Trots namnet sammanfattar sidan även förändringar i Classic 5 och GeoGebra Calculator Suite. Där samlas de viktigaste förändringarna så att användare kan hålla koll på vad som är nytt. I uppdatering 703 så har man till exempel fixat ett problem som en av mina elever upptäckte när vi höll på med att lösa differentialekvationer i Ma5: konstanterna c_1 etc återställdes till defaultvärden när andra glidare justerades. Det ska nu vara fixat.

Mycket kraft går åt för att få GeoGebra fullvärdigt på mobiler. Det kommer dock i GeoGebra Calculator Suite inte att finnas ett fullständigt kalkylblad, däremot finns redan nu värdetabeller i stället. Och vi väntar fortfarande på sannolikhetskalkylatorn. GeoGebra Calculator Suite är numera den officiella online-versionen som körs direkt från geogebra.org.

Gå gärna in på Reference: Changelog 6.0 då och då.

Ny bok

Thomas Lingefjärd, som tidigare tillsammans med Jonas Hall gett ut ”GeoGebrahandboken” är aktuell med en ny bok där GeoGebra är en av komponenterna. Den här gången är det en introduktion till matematik och statistik från ett digitalt perspektiv. Boken beräknas utkomma i augusti 2022.

GeoGebrahandboken skrevs 2015 och översattes 2016 till engelska. De är baserade på GeoGebra Classic 5 men fungerar fortfarande väl för att se hur GeoGebra kan användas i gymnasieundervisningen.

Resursmapp för GeoGebra

Jag tror pandemin slog hårt på oss alla. Jag kan konstatera att den här sidan blivit hårt lidande men nu är arbetet igång igen. Efter Matematikbiennalen så har jag, Jonas Hall, inlett ett samarbete med Mattecentrum och nu har jag också ordnat drygt 10 års dokument och blandade GeoGebraresurser till en resursmapp i Dropbox.

Så vad är en resursmapp? Jag vill definiera det som en delad mapp vars innehåll är välorganiserat och delat med andra användare. Den ska kunna gå att leta i och du ska kunna hitta användbara resurser i den. Jag har under flera år nu organiserat mina filer på det sättet så att jag har resursmappar för Ma1, Ma2, Ma3, Ma4, Ma5, Fy1, Astronomi och nu även GeoGebra.

Grundläggande instruktioner finns i huvudmappen och sedan är det bara att börja leta efter mer. Missa inte undermappen med länkar eller instruktionerna från Visuell Matematik (Svetlana Yushmanova och Anders Karlsson).

Med det här hoppas jag att det ska bli lättare att nå ut till både kollegor och elever.

Samarbete med Mattecentrum

Mattecentrum som driver mattecentrum.se, matteboken.se och pluggakuten.se organiserar på frivillig basis helt gratis matematikstöd i räknestugor runtom i landet och digitalt. De är organiserade i lokalföreningar och jag, Jonas Hall, har fått äran att bli invald i lokalföreningen Stockholms styrelse. Min förhoppning är att jag ska kunna bidra med mina kunskaper om GeoGebra och andra digitala verktyg så att volontärer på räknestugor får fortbildning om det. Jag hoppas även att kunna bidra positivt till matteboken.se som just nu håller på att uppgradera innehållet, både med fler exempel och med avsnitt om digitala hjälpmedel.

Som ett första steg har jag börjat producera en del grundläggande introduktionsvideos för GeoGebra som du kan hitta i den här spellistan. Det finns inte så mycket där ännu men tanken är att det ska bli mer under året som kommer.

Det är nu alldeles strax dags för det stora konventet i Blå hallen i Stadshuset, tisdagen 3 maj. Om du inte redan gjort det så tipsa dina elever om det.