Kategoriarkiv: Lärare och elever

GeoGebra för lärare (1), Lärare och elever

GeoGebra för lärare: Egenskaper

Lämna en kommentar

I det andra inlägget i serien GeoGebra för lärare ska vi titta lite närmare på egenskaper som de olika objekten i GeoGebra kan ha, och hur vi ändrar dem.

Vad är ett objekt? I GeoGebra kan det vara en punkt, en linje, ett tal, en lista, en funktion med mera. Genom att ändra på egenskaperna för ett objekt så ändrar vi hur det kommer att upplevas av eleverna, men också hur det kommer att uppträda när vi interagerar med det. Många inställningar är bra som de är ”out of the box”, andra tjänar på att justeras i vissa situationer och några är bra att ändra permanent.

För att ändra egenskaperna hos ett objekt högerklickar du på det och väljer Inställningar för att öppna egenskapsdialogen. Det kan se aningen olika ut beroende på vilken version du använder.  

Här ser vi Calculator Suite i onlineversionen på geogebra.org men andra versioner är som sagt snarlika. Lägg märke till den vertikala raden av symboler längst till höger. De är direktlänkar till grupper av övergripande egenskaper.

Globala inställningar

En av de viktigaste globala inställningarna som eleverna bör lära sig så fort som möjligt är Antal decimaler. Som standard får du 2 decimaler i Classicversionerna men 13 decimaler i Calculator Suite. För vinklar tycker jag en decimal räcker och för räkning med rötter och logaritmer föredrar jag tre. I fysiken är det nästan omöjligt att arbeta utan att i stället först ange lämpligt antal gällande siffror.

Ställ in Namn på Objekt till Inga nya objekt om du ska generera många nya punkter, t.ex. från data i kalkylbladet. Då slipper du namnetiketter på varenda punkt.

Här hittar du även alternativen Spara inställningar och Återställ standardinställningar.

Som lärare behöver du se till att även eleverna längs bak i klassrummet ser tydligt. Jag använder teckenstorlekar från 24 och uppåt. Dessutom har jag ofta en ljusgul bakgrundsfärg så att bakgrunden blir mindre intensivt vit. I GeoGebra Classic 5 ser jag till att ha inmatningsfältet synligt och upptill, något du ställer in i layout-inställningarna.

Jag rekommenderar att du startar ett nytt fräscht fönster med GeoGebra, justerar nedanstående inställningar och väljer Spara inställningar. Observera att inställningarna sparas med filen så du kan skapa inställningsfiler som är tomma, med olika inställningar. Du kan hitta några i Resursmappen -> Inställningar. Det gör det också enklare att skapa enhetligt instruktionsmaterial.

  • Sätt teckenstorleken ≥ 24
  • Sätt antalet decimaler ≥ 3
  • Justera storleken och läget på fönstret och ritområdets omfång

Om du använder Classic 5 kan du även

  • Visa formateringsfälten i Ritområdet och Algebrafönstret
  • Placera Inmatningsfältet högst upp

Du kan också fundera på om du vill justera dessa inställningar:

  • Algebrafönstrets sorteringsordning
  • Ritområdets bakgrundsfärg
  • Skapa en uppsättning färger du använder konsekvent

Till sist: Om du använder någon av Classicversionerna så kan du flytta runt fönstren som du vill, läs mer här.

Ritområdets egenskaper

Fönsterområdet kan anges och varieras på flera olika sätt.

I egenskaperna för ritområdet kan du ange minimi– och maximivärden, precis som på en grafräknare. Men alla dessa värden kan dessutom styras av glidare och andra tal. Om du har en andragradsfunktion f(x) = a x² och visar x-värden mellan -10 och 10 så skulle du kunna låta y-värdena gå mellan -5 och 100 a för att skala fönstret automatiskt med parametern a.

Du zoomar fritt en axel i taget enklast genom att hålla nere Shift-tangenten och använda pil-tangenterna (eller dra i axlarna med musen).

Det finns också flera olika zoom-alternativ i högerklicksmenyn för ritområdet.

Några inställningar att uppmärksamma är till exempel:

”Funktionen” är ritad med pennverktyget

Bakgrundsfärg: Jag har ofta ljusgul bakgrund för att det ska slippa vara så intensivt vitt.

Axlarna: Dessa kan dockas till kanten, namnges, visas i enbart positiv riktning med mera.

Punktstyrning: Under fliken Rutnät så kan du välja att låta punkter låsas till rutnätet. Det är bra om du vill låta eleverna skapa räta linjer som garanterat går genom punkter med heltalskoordinater.

Avstånd mellan linjer i rutnäten kan sättas till bråkdelar av pi på x-axeln då ni arbetar med trigonometriska funktioner.

Algebrafönstrets egenskaper

I algebrafönstret kan du ställa in sorteringsordningen på objekten. Som standard så sorteras de i konstruktionsordning vilket oftast är bra, men du kan också välja att sortera dem efter objektstyp så att alla glidare (tal), funktioner, punkter etc uppträder i samlade grupper. Du kan också välja att visa hjälpobjekt. Hjälpobjekt är normalt alla objekt i kalkylbladet samt alla objekt som du väljer att klassa som hjälpobjekt genom att markera den rutan i objektets avancerade egenskaper. Att klassa ett objekt som ett hjälpobjekt är ett enkelt sätt att dölja objektet och ”rensa upp” algebrafönstret i en komplicerad konstruktion.

Det är också här som du kan välja mellan grader och radianer. Eller varför inte grader, minuter och sekunder.

Objektsegenskaper

Den lilla blå kvadraten med markerade hörnpunkter indikerar att du är inne och ändrar ett specifikt objekts egenskaper. Vi ska titta på några få av alla egenskaper som finns att välja på. Beroende på objekt så varierar också egenskaperna som är tillgängliga. Alla har färg, utseende, script (dvs möjligheter att programmera objektet), grundinställningar (visa objekt och etikett till exempel) samt avancerade egenskaper. Tal har även egenskaper för glidare, punkter har en steglängd (när punkten flyttas med pil-tangenterna) och så vidare.

Två av grundinställningarna är intressanta. Hjälpobjekt kan alltså dölja ett objekt från Algebrafönstret. Lås objekt kan fixera det så att det inte går att flytta.

Under fliken Avancerat finns Urval möjligt som, om du avmarkerar det, gör att objektet inte längre kan väljas i Ritområdet. Det är bra om du ska göra ”elevsäkra” konstruktioner där bara vissa objekt, till exempel vissa glidare eller punkter, ska kunna manipuleras.

En text har egenskapen Absolut position i fönstret. Med den aktiverad kommer texten att ligga still i fönstret även om du zoomar eller panorerar.

Olikheter som bara involverar x har egenskapen Visa på x-axeln.

Formateringsfältet (endast Classic)

Formateringsfältet ser lite olika ut beroende på version. Här hittar du främst de visuella inställningarna för markerade objekt. I Classic 5 tycker jag om att alltid ha det framme. Det fälls då fram med den lilla pilen till vänster om ordet Ritområde.

I Classic 6 fälls det fram med hjälp av symbolen uppe till höger i ritområdet.

Om inget objekt är markerat visar formateringsfältet en del kontroller för att sätta på/av axlar, rutnät och zooma till standardvyn (och i Classic 6 så att alla objekt visas) samt inställningar för punktinfångning.

Egenskaperna, särskilt de visuella, ska inte underskattas när vi presenterar något för eleverna. Du kommer att få mer uppmärksamhet om du gör det visuellt tilltalande. Att ha ett hum om de viktigaste inställningsmöjligheterna och objektstyperna kommer också att göra mycket annat i GeoGebra enklare att hantera.

Tydliga färger, storlekar och linjetyper bidrar till det visuella intrycket.
Bilden är en GIF exporterad från GeoGebra.
GeoGebra för lärare (1), Lärare och elever

GeoGebra för lärare: Glidare

1 kommentar

Under den här rubriken kommer jag att samla inlägg som är tänkta som instruktioner för lärare. Först ut är glidarna.

Glidare representerar nog själva sinnebilden av allt vad dynamisk geometri innebär. Att kunna ändra ett värde genom att dra i en punkt på en liten tallinje och därigenom se former och kurvor förändras och intuitivt få leka sig fram till kunskap.

En glidares egenskaper

En glidare är en grafisk representation av ett tal. Jag skriver tal för ibland representerar det en parameter men i andra sammanhang en variabel. Representationen sker oftast i form av en punkt som kan glida på en kort sträcka men i princip kan ju punkten glida på vilken kurva som helst. I glidarens egenskaper kan du ställa in framför allt minimi-, maximi- och steglängdsvärden. Du kan också direkt sätta ett värde genom att tilldela värdet till talet i inmatningsfältet.

En finess som få vet om är att du med Shift-, Ctrl– och Alt-tangenterna kan reglera hur stor steglängden är när du ändrar värden med piltangenterna. Shift-Pil gör att steglängden tillfälligt blir en tiondel av den angivna. Om steglängden från början är 0,5 så att värdena hoppar som 3 → 3,5 → 4 → 4,5… så kommer värdena i stället att hoppa 3 → 3, 05 → 3,1 → 3,15… med Shift nedtryckt.

Ctrl-tangenten gör steglängden tillfälligt 10 gånger större och med
Alt-tangenten hoppar du hela 100 gånger längre steg än vanligt. Du kan givetvis ändra grundinställningen på steglängden direkt i inställningarna för talet/glidaren. 

Glidare är både lättfattliga, intuitiva och flexibla. Du kan introducera grafen till den räta linjen genom att be eleverna skriva in y = k x + m, med mellanslag mellan k och x, och be dem undersöka kvalitativt vad som händer när de drar i glidarna. Nästa steg är att eleverna kvantitativt kopplar ihop värdet på glidaren med värdet på något de ser i grafen. Därefter kan du sammanfatta klassens upptäckter och formalisera resultaten.

Några andra begrepp som intimt hänger samman med glidare är animering, spår och dynamisk färg.

Animering innebär att talets värde ändras kontinuerligt. Animerar vi
k-värdet på räta linjen så kommer linjen att svänga runt skärningspunkten med y-axeln som en liten film. Du animerar en glidare genom att trycka på ”play”-symbolen nere till höger i algebrafältet i version Classic 6 (= onlineversionen).

I Classic 5 högerklickar du och väljer Animering på. I Classic 5 kan du dessutom exportera animerade GIF-filer som den här. I GeoGebra 6 får du använda kommandot ExporteraBild().

Spår, eller att ”sätta på spåret” innebär att en punkt, kurva eller figur lämnar ett spår efter sig när det byter plats eller utseende så att vi får en slags samlad bild av utseendet för olika värden på talet.

Dynamiska färger innebär att vi kan styra färgen hos ett föremål med ett tal, till exempel en animerad glidare.

Låt oss ta ett exempel. Vi skriver in f(x) = a x2 + b x + c (”f(x) =” behöver inte skrivas in). Vi får automatiskt glidare för våra parametrar a, b, och c och funktionen ritas ut. Högerklicka på funktionen → Inställningar → fliken Avancerat. Under Dynamiska färger fyller du i Röd: b/5 Grön: 1 – b/5 Blå: 0. Sedan animerar du glidaren b. Grafen flyttar sig och växlar nu färg mellan grönt och rött beroende på värdet på b.

Färgvärdena räknas ”mellan 0 och1” dvs färgen går från ingen färg
= 0 till maximal färg = 1 och värden utanför det här intervallet speglas in i det. Det här kan vara en metod för att förstärka ett begrepp du vill framhäva.

Om du nu dessutom kopplar på spåret på funktionen så får du en fascinerande bild som växer fram. Det gäller att påpeka vad det är du vill att eleverna ska lära sig så de inte glömmer bort det medan de låter sig hypnotiseras av skådespelet.

Om du tar fram vertexpunkten för f(x) med kommandot Extrempunkt(f) och därefter sätter på spåret på den kommer du att se hur den följer en annan andragradsfunktion i sin bana, nämligen g(x) = -a x2 + c. Att bevisa detta algebraiskt kan vara en intressant övning.

Du har aldrig sett en andragradsfunktion förrän du sett den så här.

Om du vill bygga egna färdiga konstruktioner så kanske du är intresserad av att skapa finesser såsom logaritmiska/exponentiella glidare, kaskadkopplade glidare för grov- och finjustering eller där ena glidaren kontrollerar den andras maxvärde och steglängd eller glidare som bara tar vissa värden som du specificerat i en lista. Det sista kan vara användbart om du t.ex. vill visa 1, 1.96, 2 och 3 standardavvikelser. Alla dessa är exempel på ”byggarknep” som är samlade i en GeoGebrabok som heter Builders Handbook.

Möjligheterna är kanske inte oändliga, men väldigt många.

Artiklar, Jonas Hall, Lärare och elever, Svenska GeoGebrainstitutet

Digitala verktyg i undervisningen

Lämna en kommentar

Det är veckan efter de nationella proven och i Facebookgruppen Matematikundervisning är det fullt av inlägg om svårighetsgrad, innehåll och tolkningar.

En del inlägg handlar om vad som uppfattas vara ett ökat fokus på användandet av digitala verktyg och låt mig börja med att konstatera att det givetvis har skett en förändring av det centrala innehållet över tid. Olika ämnesområden har försvunnit och andra har lagts till. Under de sista 50 åren har verktyg kommit och gått. Vi använder (väl?) inte räknestickor längre och de första miniräknarna har utvecklats först till funktionsräknare, därefter till grafräknare. Verktygens medium har också förändrats, från analoga verktyg, till dedikerade elektroniska handhållna enheter till internetuppkopplade plattor och datorer med tillgång till kraftfulla matematikverktyg.

Samhället och tekniken förändras och undervisningen med dem. I språkundervisningen har fokus för länge sedan flyttats från korrekt grammatik till effektiv kommunikation, i de samhällsvetenskapliga ämnena ser vi en förskjutning från fakta till processer, perspektiv och källkritik och inom naturvetenskapen har teori och experiment kompletterats med simuleringar och videoanalyser.   

Det har alltid funnits diskussioner kring nya verktygs vara eller icke vara, se till exempel debatten om miniräknarnas vara eller inte vara i slutet av förra seklet. Nu upplever vi bitar av samma diskussion men med siktet inställt på de kraftiga verktyg som gjorts tillgängliga de senaste 10-15 åren, framförallt GeoGebra, Desmos, Octave och Python (det är lite intressant att ingen verkar klaga på Excel som varit tillgängligt mycket längre).

Argumenten mot dessa verktyg verkar i huvudsak falla in under ett fåtal rubriker:

  1. Det tar tid att lära ut dessa verktyg så eleverna (särskilt de svaga) får mindre tid att lära sig det de behöver kunna.
  2. Att lära ut hur verktyg fungerar är inte matematik. Dessutom är det kontraproduktivt, för på högskolan får de inte använda verktyg.
  3. Eleverna kan få godkända resultat på NP bara genom att klicka på knappar (och det är orättvist).

Alla dessa argument lider av ett synsätt som särskiljer kunskaper i matematik från kunskaper om hur man använder matematikverktyg. Jag vill på en gång påpeka att det är ett förståeligt synsätt för de som gått in i yrket med inställningen att de ska lära ut matematik och sedan sett fokuset på digitala verktyg gradvis öka, men – och det här är min huvudsakliga tes – det synsättet behöver upphöra.

Matematikkunskaper och kunskaper om hur du hanterar verktyg för att lösa problem i matematik går hand i hand och undervisningen måste också integrera dessa olika delar till en helhet. Här stöttar jag mig på det som kallas för TPACK-modellen från 2006: Technological, Pedagogical And Content Knowledge. I korthet går modellen ut på att alla dessa tre typer av kunskaper behöver integreras till en helhet för att få en effektiv undervisning.

Technological knowledge, alltså kunskaper om hur du hanterar de matematiska, verktygen behöver integreras både med den pedagogiska kunskapen och det centrala innehållet. Det innebär i praktiken att dels ska verktygen användas av eleverna för att göra det de kan göra: rita grafer, lösa ekvationer, beräkna sannolikheter etc. och dels ska de användas som en integrerad del av din undervisning för att visa på samband, visualisera begrepp och klargöra strukturer m.m.

Och här kommer till en viss kollegial kritik. För jag tror tyvärr att lärarkåren till stor del inte är van vid den här typen av integrering av tekniska kunskaper i undervisningen. Då miniräknarna gjorde sin entré i skolan, hur många var det då som aktivt utnyttjade det nya verktygets pedagogiska möjligheter till att visa decimalutvecklingar, talföljder, samband etc kontra att bara låta eleverna använda miniräknarna?  

Och när de grafräknande räknarna dök upp, hur många lärare skaffade faktiskt OH-plattor eller simulatorer för att demonstrera deras olika funktioner? Hur många gick längre än att visa hur eleverna skulle rita grafer och hitta skärningspunkter? Jag har tyvärr träffat väldigt många elever som vittnar om att de inte fått någon undervisning alls i hur de skulle använda sina räknare effektivt. De tilläts använda dem, men det var allt. Här skulle lärarkåren kunnat göra betydligt mer.

Det ett faktum att Skolverket sedan många år tryckt på användning och undervisning om digitala verktyg. Tyvärr har de inte namngivit dessa och en del lärare har då lutat sig tillbaka och tänkt att ”räknare duger”. Nu, efter vårens nationella prov vecka börjar en del vakna upp men jag har redan hört kollegor som konstaterat att provet för Ma1 inte krävde detta och att de därför inte ser vitsen med att använda annat än räknare där.

Låt mig därför påminna om följande skrivelse från Skolverkets hemsida under matematikämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digitala verktyg för att lösa problem samt fördjupa sitt matematikkunnande och utvidga de områden där matematikkunnandet kan användas.

Detta gäller alltså oavsett kurs. Om du inte ger dem denna möjlighet begår du alltså tekniskt sett tjänstefel. Anledningen till att det ser olika ut på olika årskurser på NP är att det är olika instanser som konstruerar dem. Umeå Universitet som konstruerar proven för de högre årskurserna har varit tydligare än Primgruppen som konstruerar proven för åk 1.

Nog med kritik. Hur åtgärdar vi problemet med att en del (många?) lärare inte undervisar med och om digitala verktyg? Den här stora gruppen behöver all stöttning den kan få. När det gäller GeoGebra finns en resursmapp med grundläggande instruktioner och länkar för vidare självstudier, en begynnande svensk videolista samt en FB-grupp för support. Du som känner att du är någorlunda bekväm med ett verktyg kan erbjuda support till dina kollegor.  Om du läser detta kan du sprida informationen till dina kollegor som inte ser den.

Skolverket har haft workshops kring programmering. Kanske skulle de också ha workshops kring GeoGebra?

Och till er som tycker det verkar vara övermäktigt: GeoGebra är tillsammans med Word och Excel vad jag kallar för ”bottenlösa” program. De går inte att lära sig till fullo på en vecka eller ens flera år. Du möts av en blank sida utan någon hjälp om hur du går vidare. Men det går att lära sig lite och komma igång. Du måste inte veta hur du radbryter text runt bilder eller gör massutskick för att kunna skriva en läslig text i Word och du behöver inte veta hur du gör Z-tester eller uttrycker kubiska grafer för att kunna lösa ett ekvationssystem i GeoGebra.

Det viktiga är att du börjar. Bara genom att förändras i takt med världen kan vi gå mot framtiden.

Alla event, Jonas Hall, Konferenser, Lärare och elever, Svenska GeoGebrainstitutet

Vi ses väl i höst?

Lämna en kommentar

I höst går den 11:e Nordisk-Baltiska GeoGebrakonferensen igång i Helsingfors. Under en helg gör vi studiebesök, lyssnar på föredrag och umgås. Kom och träffa aktiva GeoGebraanvändare från Sverige och övriga regionen. Lyssna på Markus Hohenwarter som startade allt. Knyt kontakter.

Kom! Det blir kul!

Alla event, Anders Karlsson, Elever, Jonas Hall, Lärare och elever, Svenska GeoGebrainstitutet, Svetlana Yushmanova

Resursmapp för GeoGebra

Lämna en kommentar

Jag tror pandemin slog hårt på oss alla. Jag kan konstatera att den här sidan blivit hårt lidande men nu är arbetet igång igen. Efter Matematikbiennalen så har jag, Jonas Hall, inlett ett samarbete med Mattecentrum och nu har jag också ordnat drygt 10 års dokument och blandade GeoGebraresurser till en resursmapp i Dropbox.

Så vad är en resursmapp? Jag vill definiera det som en delad mapp vars innehåll är välorganiserat och delat med andra användare. Den ska kunna gå att leta i och du ska kunna hitta användbara resurser i den. Jag har under flera år nu organiserat mina filer på det sättet så att jag har resursmappar för Ma1, Ma2, Ma3, Ma4, Ma5, Fy1, Astronomi och nu även GeoGebra.

Grundläggande instruktioner finns i huvudmappen och sedan är det bara att börja leta efter mer. Missa inte undermappen med länkar eller instruktionerna från Visuell Matematik (Svetlana Yushmanova och Anders Karlsson).

Med det här hoppas jag att det ska bli lättare att nå ut till både kollegor och elever.

Elever, Jonas Hall, Lärare och elever, Mattecentrum, Svenska GeoGebrainstitutet

Samarbete med Mattecentrum

1 kommentar

Mattecentrum som driver mattecentrum.se, matteboken.se och pluggakuten.se organiserar på frivillig basis helt gratis matematikstöd i räknestugor runtom i landet och digitalt. De är organiserade i lokalföreningar och jag, Jonas Hall, har fått äran att bli invald i lokalföreningen Stockholms styrelse. Min förhoppning är att jag ska kunna bidra med mina kunskaper om GeoGebra och andra digitala verktyg så att volontärer på räknestugor får fortbildning om det. Jag hoppas även att kunna bidra positivt till matteboken.se som just nu håller på att uppgradera innehållet, både med fler exempel och med avsnitt om digitala hjälpmedel.

Som ett första steg har jag börjat producera en del grundläggande introduktionsvideos för GeoGebra som du kan hitta i den här spellistan. Det finns inte så mycket där ännu men tanken är att det ska bli mer under året som kommer.

Det är nu alldeles strax dags för det stora konventet i Blå hallen i Stadshuset, tisdagen 3 maj. Om du inte redan gjort det så tipsa dina elever om det.

Alla event, Anders Karlsson, Jonas Hall, Konferenser, Lärare och elever, Svetlana Yushmanova

Matematikbiennalen 2022

1 kommentar

Så roligt att vara på Matematikbiennalen i Växjö och få träffa alla fysiskt igen. Biennalerna 2020 och 2022 kom att inrama pandemin och det känns nu som om i alla fall den farsoten är över för den här gången.

Det var många föredrag där GeoGebra figurerade, antingen lite grand eller som huvudfokus. Mattias Ahlén från Nacka gymnasium hade det avslutande passet om GeoGebra – en tillgång i undervisningen men har var definitivt inte ensam som pratade om verktyget och dess möjligheter.

Carl-Magnus Häggström pratade om hur bra redovisningar ska se ut när eleven haft digitala hjälpmedel. Jonas Hall visade hur han arbetar med GeoGebra och differentialekvationer i Ma5. Mats Brunström ville vända på uppgifterna och använda GeoGebra för att utnyttja elevernas kreativitet. Kerstin Glimmerfors talade om grafernas abcd och hur grafer transformeras. Svetlana Yushmanova, Anders Karlsson och Igor Yushmanov tog upp hur GeoGebra kan användas utanför klassrummet, t.ex. i forskning och hemsnickeri.

Dokumentation från de flesta presentationer finna att hämta i programmet för biennalen. Här är en direktlänk till Jonas Halls presentation om differentialekvationer i Ma5.

Alla event, Böcker, Jonas Hall, Lärare och elever, Medlemmar, Publikationer, PyMa

Python i matematikundervisningen

Lämna en kommentar

Under det senaste året har Johan Stare och Jonas Hall skrivit på en bok om Python i matematikundervisningen samt ca 170 medföljande program. Titeln är python.matematik() och tanken är att den kommer att släppas under maj månad.

Den kommer inte att säljas på traditionellt vis utan kommer att distribueras som en redigerbar wordfil på skollicens. Tanken är att du som lärare skall kunna ändra i texten och sedan kopiera fritt till eleverna. Vi är inte ute efter att tjäna pengar men vill gärna ha lite ersättning för nedlagt arbete under höst och vår. Läs mer!